Blir inte alltid som man tänkt sig...

En veckas höstlov - då hade jag tänkt löpning i höstsolen varje dag. Några dagar lite längre löpning & några dagar lite lugnt & kort. Bara känslan att få komma ut dagtid & springa såg jag sååå mycket fram emot. Om det blev så som jag tänkt & drömt om - NEJ! 
 
Jag har senaste tiden känt av lite i höger höft. Tänkte att det bara är något som går över. Och det har det gjort. Under längre löppass har jag fått känningar på utsidan på höftbenet, men det har gått över efter träningen. I fredags när jag sprang min underbara tur utmed Göta Kanal kände jag lite mer i höften än vanligt & fick vända efter 5 km, trots att jag tänkt springa lite längre. Och nu har värken suttit i sedan dess. Jag har försökt googla & det kan visst vara många olika saker. Att hitta smidig stretching för utsida höft är inte helt enkelt heller. Jag har hittat två övningar som jag försöker mig på. Jag har vilat mer än vad jag önskar & nu (peppar peppar) har det gett med sig lite. Det bara spritter i springbenen som vill ut & springa bland höstlöven... Så idag tog jag med mig mannen ut på en lugn springtur. Att ta det lugnt är inte min grej, men när jag måste välja mellan lugnt & ingenting alls så blir såklart valet lätt! Jag hade som mål att springa 5 km, men det fick inte gå fortare än 35 min. Det kändes som om vi gick fram... Nästan jobbigare att springa sakta än i mitt vanliga tempo. //Vickan
 

 







 

Kommentera här: